onsdag 21 december 2011

Better than I know myself

Idag inspireras jag av Magdalena och hennes "do one thing everyday that scares you". Jag ska iväg nu och köra en 90-minuters spinning med Michel och det skrämmer mig definitivt. Har inte kört långpass spinning sen i somras och har inte kört för Michel på säkert 2 år och det finns en ganska klar anledning till det. Att jag gör det här frivilligt är bara dumt. Det innebär en plågsam morgondag och en känsla av illamående och blodsmak i munnen under 90 långa minuter. Det finns nånting med det som lockar, annars hade jag legat hemma i soffan och slöat hela kvällen. Nu kom jag på det! Känslan efter det passet är obeskrivlig! Den är värd varenda minut av illamående och mjölksyra! Den kan man leva på länge :) Att jag kör 90-pass är egentligen en slump. Jag trillade in på mitt första tack vare ett fel på SATS hemsida. Där stod det att passet var 60 minuter och det måste ha spridit sig till isntruktören för när vi trampat igång meddelar han; "ryktet går att det här passet bara skulle vara 60 minuter, hoppas ingen hade tänkt sig det för vi ska köra 90 minuter, nu kör vi!". Då var det inte läge att hoppa av cykeln och traska därifrån ;)

Avslutar med ett bloggtips också, Jessicas blogg som är en av mina favoriter! Nä, nu kör vi! :D

Brothers in arms

Tjolahopps!

Tillbaka i huvudstaden igen! Vi körde lite avskedsmys med sconesbrunch och efter det handlade det mesta om att skriva hemtenta, oacka, städa och försöka ladda batterierna litegrann :)

Igår var jag tillbaka på jobbet, möttes av min arbetsgivare i entrén och fick världens största kram, hon verkade jätteglad att se mig tillbaka igen! Alltid kul att känna sig uppskattad av sin arbetsgivare, det är jag inte särskilt van vid :P

Sen tog jag mig till avdelningen och fick reda på att 2 boende hade gått bort i förra veckan, den ena hade jag väntat mig men den andra var mer oväntad, även för personalen då han fick en hjärtinfarkt och dog plötsligt :( Träffade Miriam som jobbar som sjuksyrra och fick andra stora kramen, vi jobbade väldigt mycket ihop i somras då vi hade en dålig patient, urgullig är hon! Träffade de boende på avdelningen en efter en och fick också vara med om att ta emot en ny boende som kom på förmiddagen.

Var uppe på andra avdelningen och hälsade på också, fick en massa härliga återseenden där också och trot eller ej, 103-åringen var kvar och har nu blivit 104 år och såg riktigt piggelin ut ;-) På den avdelningen hade en boende gått bort, ganska väntat det också då han var väldigt trött i somras.

Jobbet gick bra, inge konstigheter där, det var bara att försöka hänga med så bra som möjligt och försöka komma på hur allting var. Typ vart kastrullerna finns (inte samma på någon avdelning :S), vem som skulle ha mjölk i sitt kaffe och vem som vill ha vilka persienner uppdragna ;-)

Det tråkigaste igår var att jag fick reda på att min favvo-kollega från i somras fått cancer. Han hade opererats och sen åkt till Chile och sen var det ingen som visste hur det hade gått. Bläää... Det var den gången igår som jag inte lyckades hålla tillbaka tårarna på jobbet, det var en större chock än de gamla som hade gått bort. Finare människa tror jag att man måste leta i flera år för att hitta, oj vad kul vi hade i somras! I stort sett alla pass jag hade jobbade jag med honom, vi brukade skämta om att vi aldrig lyckades komma ifrån varandra. Nu önskar jag inget annat än att ha honom här på jobbet... Han var så himla lugn, han hade ingen lust att stressa igång jobbet på morgonen utan han placerade mig i en fåtölj med en kaffe och sa alltid att jobbet går snabbare om man jobbar långsammare, oj vad rätt han hade! Varje gång man kom till jobbet och träffade honom ropade man "Andersson!" och möttes av ett "Andersson!" tillbaka, det blev våran grej :) Och 104-åringens såklart, det var vi 3 som var järngänget!

Mitt härligaste minne med honom är då han hade delat lunchmedicinen och en av tanterna ville ha ett lock till sin medicinburk då hon skulle ta med medicinen till sitt rum. Han gick då in i skafferiet och jag funderade länge på vad han skulle in dit och göra. Sen kom han tillbaka till bordet och placerade en rödlök på bordet framför tanten och fick en hel del konstiga blickar både från tanten och från mig. Han pekade på rödlöken och konstaterade bara lugnt; "en lock, till dig min vän"! :) Hans knackiga svenska var nåt vi hade cäldigt roligt åt flera gånger, jag kommer aldrig glömma då han försökte säga att en boende behövde påputtning med maten eller då han förklarade hur frustrerad han var över att "mås" och "mos" typ är samma ord. "Idag serverar vi fisk med potatismås" var nåt man fick höra flera gånger :)

Krya på dig "Andersson", vill jobba med dig i sommar ju :'(

Nä, nu ska jag tänka på nåt annat, annars blir det tårar idag igen.. Är ledig idag så jobbar lite med koderna jag har som extraknäck, kan jobba med det hemifrån =) Tidigare idag träffade jag Emma från inerventions som ska hjälpa mig och Jeppe med vår c-uppsats, det var ett bra möte! Sen fick vi reda på att vi ska ha Jenny som handledare också, jippie =)

Puss!

lördag 17 december 2011

Lift me up

Sitter i bibblan och ska precis börja skriva på min hemtenta. Har med mig en porslinskopp hemifrån till mitt kaffe, fick en känsla imorse att pluggandet skulle bli lite "mysigare" på det viset men nja, vet inte riktigt jag.. Har iaf lyckats tejpa ihop min hörlur så nu har jag två stycken fungerande vilket känns som ett måste om det här ska funka!

Imorse var jag på en 60:a spinning perfekt sätt att börja dagen och helgen på även om jag blev lite besviken att det inte var Justin som hade passet.. :(

Igår hade vi julknytis hos Mia och Emelie; massa god mat, massa härliga människor, massa skratt och massa jobbiga tankar att om ett halvår går vi inte i samma klass längre :( Men men, den dagen den sorgen.

Nu blir det returmatch mot hemtentan, den vann första omgången, nu ska jag vinna, färdig ska den bli snabbast möjligt!!

Puss!

torsdag 15 december 2011

Untrust us

Att skriva hemtenta kan vara det tråkigaste som finns. När hemtentan dessutom går under ämnet vetenskaplig metod vinner eländet utan tvekan priset för det absolut tråkigaste som finns, usch och fy! Har köttat mig igenom typ hälften nu, andra halvan får bli på lördag!

Idag hade vi aku-seminarie. Vi hade schematid till 18 men blev klara redan vid 16, lycka!

Imorgon har vi sista seminariet innan jul och efter det är det som sagt var bara hemtentan kvar. Efter den blir det "jullov", mycket jobb men det är ju självvalt och rätt nödvändigt efter Tanzania-resan. Helt sjukt att 5 terminer bara har flugit fram, vart har de tagit vägen egentligen? Sista terminen kvar och sen är det slut.. Galet! Vill inte sluta här samtidigt som det ska bli skitkul att få komma ut och jobba, det är ju ändå det man utbildar sig för :)

Orkade inte träna idag, har känt mig trött och seg hela dagen, får se om det blir nån träning imorgon. Det blir iaf spinning på lördag morgon och kanske zumba på söndag, sen som lever får se!

Puss!

The lion's roar

Men himmel, jag börjar ju bli för dålig på det här med bloggandet, kan kanske skylla lite grann på att vi har mör mycket i skolan? Eller? Nä, faktiskt inte, trots att vi har 7,5 hp på 2 veckor känns det lugnt! Det som är kvar är mördarlångt seminarium i akupunktur och vetenskap inom akupunktur idag. Imorgon väntar ett pass seminarium med för-PM inför C-uppsats, jag trodde vi hade fyra pass så det var en positiv överraskning! Igår skrev jag och Nicole klart vår affärsplan, det har blivit en så ovärd uppgift att jag tillslut bara startade igång bulldozern och plöjde igenom allt och plöjde typ över coachen också utav bara farten, sorry! Klart blev det iaf =)
Sen fick vi ut hemtentan igår och den ska nog kunna bli klar i helgen med lite köttande! Och på måndag åker jag hem mot STHLM igen =)

I tisdags var jag på ett GRYMT spinningpass, jäklar i min lilla låda vad bra det var! En instruktör som lyckas få mig att pressa mig till det där lilla extra så att man ligger på gränsen under i stort sett hela passet och då och då chansar med risk att total-dö långt innan passet är slut, me like! En sån instruktör som inte bara får en att inse att man försöker mes-köra utan som faktiskt får en att bli lite förbannad på sig själv för det och som får en att göra nåt åt det, wunderbar!

I tisdags hade vi också julfest med Hälso6, oj oj, vad kul vi hade! Vi hade "fått" lite vin av en kompis som ju inte kunde finnas kvar tills efter jul så det var vi ju tvugna att försöka göra av med ;-) Sagt och gjort, vi gjorde ett bra försök!

Imorgon lite sista-gången-mys med klassen innan jul, Mia och Emelie bjuder in till julknytis! Jag och Jeppe tog ansvar för efterrätten och det blev en pepparkakspannacotta som jag lyckades att INTE förstöra denna gången, tur för mig ;-)

Nä, nu ska jag äta upp min pepparkaksgröt och göra mig i ordning, akupunktur väntar nu på morgonen, vi ska lära oss att sticka nålar efter speciella "recept" för olika åkommor, spännande intalar jag mig när tröttheten försöker få mig att tycka nåt annat ;-)

Visst ja, våren börjar klarna litegrann efter prat med kursansvarig, det lutar mot att jag kan få chansen att göra 5 veckors praktik, förmodligen på Sunderby sjukhus så att det inte sabbar för min och Jeppes C-uppsats, glad Jossan!

Ha en bra dag!

Puss!

lördag 10 december 2011

Who You Are

Här kommer en liten snabb update, hela Afrika-äventyret är alldeles för stort för att gå igenom här, men det var verkligen en helt sjukt härlig upplevelse!

Har varit otroligt trött sen jag kom hem, har inte riktigt kommit tillbaka till vanliga rutiner och det mesta känns rätt tungt just nu. Var på möte i tisdags och somnade. Hängde med Jeppe och Lisa i onsdags, somnade i Jeppes säng med ett glas vin i handen. Julsittningen igår, somnade i Källan på mellanfesten. Festplaner ikväll men noll ork, känner mig bara trött, trött, trött... Blä! Jobbade iofs i Källan i natt så lite av tröttheten kan säkert komma därifrån. Och så har jag slutat ta mina järntabletter vilket säkert kan påverka en hel del det också, men ändå.. Ska gå och lägga mig nu och sova ikapp lite timmar!

Idag skrev jag och Jeppe klart vårt för-PM till c-uppsatsen. Vi har en plan som känns relativt spikad i dagsläget, känns kanon! Det är första arbetet vi skriver med varandra och bara med varandra, kändes som att det var dags nu efter 2 1/2 år :P Det blir nog kanon!

Nä, nu väntar sängen, puss puss!